Reflektion kring Säljö kap 1

Säljö säger att samtalet är den viktigaste arenan för lärandet (sid33). Han beskriver ett moment i skolan där en årskurs nio ska lära sig hur luft  komprimeras, eleverna fick först uppgiften förklarad med text samt en illustration där de skulle kryssa rätt svarsalternativ 75% av eleverna  svarade fel men när läraren förklarade och visade och det blev ett samtal kring hur luft komprimeras så förstod 90% av eleverna (sid 38). Alltså kan man anta att när vi samtalar, visar och prövar i lärandesituationer så ökar förståelsen för det man ska lära.  Varför är inte mer undervisning upplagd på detta sätt visa, instruera, öva och sedan pröva?
Säljö beskriver hur skolan har effektiviserats för att mycket ska läras på kort tid, men är all det vi lär oss genom korvstoppning nödvändig då vår hjärna inte klarar att lagra allt (sid 23)? Kan vi hitta metoder i skolan so gör att en del av allt stoff stannar kvar eller att man åtminstone kommer ihåg vart man ska hämta det. Kan webben fungera som ett redskap i undervisningen mer? jag har sett några bra exempel och det är min sons lärares fotoblogg samt fotoskolan och multimediabyrån, dessa bloggar är uppbyggda pedagogiskt kring fotografi och film.
Gennom att se, öva och pröva genom sina egna sinnen så blir kunskapen din.